IPv6 for dummies (del 3)

Nu är det dags att avsluta IPv6 for dummies med själva IPv6-adressen. En liten semesterlektion som gör er lite mer förbereda för vad som kommer att komma i varje man och kvinnas router.

IPv6-adresserna är 128 bitar (binärt), till skillnad från IPv4 som bara är 32 bitar. Det ger alltså ca 340,3 sextiljoner IP-adresser, dvs.  2^128. Motsvarande för IPv4 är ca 4 miljarder IP-adresser, dvs. 2^32.

Adressering
Sen har man valt att skriva IPv6-adresser i hexadecimalt istället för decimalt. Nätverksutrustning läser förstås bara binärt (128 bitar) men vi människor behöver nåt enklare sätt att skriva adresserna.
En IPv6-adresses är från 0000:0000:0000:0000:0000:0000:0000:0000 till FFFF:FFFF:FFFF:FFFF:FFFF:FFFF:FFFF:FFFF. Notera : istället för . som avdelare. Varje grupp om fyra hexadecimala siffror är alltså 16 bitar binärt.

Det finns även smarta sätt att förkorta adressen. Låt oss testa med 2001:0600:0000:0000:0000:0000:0000:0001.
Man kan utesluta inledande nollor i varje grupp, dvs. 2001:600:0:0:0:0:0:1.
Man kan även ta bort sammanhängande nollor över grupperna och ersätta med ::, dvs. 2001:600::1. OBS! Man får bara göra det en gång i adressen!
Tillämpar vi båda reglerna på address 2001.0600:0000:0000:0001:0000:0000:0001 så blir resultatet altså 2001:600:0:0:1::1. Här valde jag att ta bort de avslutande nollorna. Varför kommer här nedan.

Nätdel och värddel
Till skillnad från IPv4 så använder man inte subnätmask längre.En IPv6-address har nämligen är fördefinierat nätdel vilken är de första fyra grupperna (2001:0600:0000:0000) medan de avslutande fyra grupperna är värdelen, dvs. datorer, routrar, smartphones etc. Därför valde jag, i exemplet ovan, att sätta :: på värdelen för att bibehålla en intakt nätdel.

Nätdelen utnyttjar alltså 64 bitar av de totala 128 bitarna och därför skriver man /64 för visa detta (2001:600:0:0/64). Värdelen kan man antingen sätta manuellt genom att ge sina datorer ::1 (0:0:0:1) eller ::2 för att skapa en komplett address.
Men för att göra det enklare finns det två mekanismer man kan ta till, DHCPv6 eller SLAAC.

Ett /64 är alltså ett subnät och det minsta man kan få tilldelat av sin operatör. Får man en /56 kan man skapa 256 subnät (64-56=8 bitar, 2^8=256). Får man ett /48 kan man skapa ca 65000 subnät. I varje subnät kan man alltså skapa 2^64 värdar. Det räcker och blir över med råge.

DHCPv6
Precis som med IPv4 kan man sätta upp en dynamisk värdpool med sin nätaddress (2001:600:0:0/64) och låta DHCP dela ut resterande 64 bitar. Man kan även ställa in olika options för DNS etc.

SLAAC
Stateless address autoconfiguration låter nätverkskortet själv skapa sin kompletta 128-bitars IPv6 adress genom att använda sin MAC-address. En MAC-address har inget med Apple att göra utan är den unika, inbrända hårdvaruadressen som finns på nätverkskortet (Media Access Controller). Denna är 48 bitar lång (24 bitar tillverkar ID, 24 bitar kort ID) och med ett tillägg av en fördefinierat sträng på 16 bitar får man precis 64 bitar. Exakt den längd som behövs för att skapa en 128 bitars IPv6-address.
Datorn frågar, ut på nätverket, efter ett nät att använda, får det från routern och lägger sedan till sin egen värddel. Snillrikt!
Vill man sedan ha options för DNS etc. måste man använda DHCPv6 för det.

Addressvarianter
I IPv6 pratar man mycket om olika adress-klasser. De är:
Unicast – denna adress identifierar en värd i nätverket.
Multicast – denna adress används av flera värdar och trafik till denna adress levereras till samtliga värdar i samma multicast-grupp.
Anycast – denna adress används av flera värdar och trafik till denna adress levereras endast till den närmsta värden.

Precis som i IPv4 finns det privata adresser (10/8, 172.16/12, 192.168/16), dvs. såna som aldrig får routas ut på Internet eller till annat subnät. Routrarna kommer stoppa sådan trafik. De kallas Unique Local Addresses (ULA) i IPv6. Nätet fc00::/7 har reserverats för detta.

Även localhost (loopback) finns i IPv6. Där heter den ::1/128 medan ni känner den som 127.0.0.1 i IPv4. Pingar man denna så vet man att sitt nätverkskort fungerar.
För er som gillar nätverkskomik så länkar jag till historien om Anti-piratbyråns feta server med fett bra ping på 1 ms…ni vet vad jag menar 🙂 Kolla här.

Håll till godo och ytterliggare frågor besvaras genom kommentarsfunktionen.

/Parkley

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.