Gubbvad och vägen tillbaka

Gubbvad! Gubbvad? GUBBVAD. Smaka på det ordet. Det är tyvärr precis som det låter. Vadproblem som drabbar män över 40 år. Nån gummvad existerar inte. VARFÖR INTE DET!

Jag har gubbvad. För att jag trodde att jag fortfarande var ung i kroppen. För att jag trodde att cyklingen ger mig allsidig träning. För att jag trodde 60 minuter innebandy följt av 7-8 km löpning skulle funka för en överviktig medelålderskropp som nästan aldrig styrketränar eller löptränar.

Vad är då en så kallad gubbvad? Är det kramp det handlar om?
– I värsta fall handlar det om en bristning med tillhörande blödning, förhoppningsvis en mindre sådan så att ärrbildningen blir minimal.
För många män är gubbvaden det första tecknet på att kroppen inte längre tål samma belastning som förr.
– Åldrandet börjar tidigare än många anar och kanske är det typiskt killar att aldrig vilja erkänna att kroppen inte är lika spänstig som under ungdomen, säger Peter Hogersson.

Publicerat på Marathon.se

I mitt fall handlade det mest om överbelastning. I min iver att komma i form inför Tjurruset i början på oktober 2016 tränade jag följande:

  • Cykling till jobbet – 2,4 mil T/R. Måndag till Fredag.
  • Innebandy 60 min på onsdagar.
  • Löpning 7-8 km direkt efter innebandyn.

Just den veckan jag fick problem hade frugan, på söndagen, tagit mig på ett trailpass på 10 km i bra fart. Följande onsdag var det dags för innebandy där jag under sista matchen känner en oväntad stelhet i ena vaden. Dum som jag är tänker jag att det går över under löpningen. 2 km in i löpning hugger det till i vaden och det är bara att linka tillbaka till jobbet. Trolig orsak var att vaden/erna aldrig återhämtat sig efter traillöpningen.

Med knappt två veckor kvar till Tjurruset är det förstås ett kritiskt läge. Jag vilar vaden, masserar och knapprar Voltaren.  Dagen innan loppet testspringer jag ca 3 km vilket funkar skapligt. Vaderna (båda nu av någon anledning) är stramma men håller.

Väl på Tjurruset så sliter Flottsbrobacken så hårt på vaderna att jag mest linkar runt resterande 9,6 km. Var det ett bra beslut att delta? Med största sannolikhet nej.

gubbvad-tåhävningar-vadträning-muskelbristningNu följer besök hos Aleris med efterföljande vila (en månad) samt rehabövningar med fokus på tåhävningar. Stretch och massage ingick också.
November och december fortlöper utan någon som helst löpträning. Fokus är fortfarande på rehab. Under denna tid strammar vaderna mest hela tiden. Värst förstås på morgonen när de är stela och kalla. Målet är att kunna löpträna utan problem till slutet av mars när Runacademy (löpargruppen som frugan kört med några säsonger) drar igång.

Under januari och februari börjar jag löpträna med blandat resultat. Ibland är vaderna med i matchen och jag klarar t.ex. att springa 6 km i 5-minuters tempo. Andra gånger är det stramt redan från början och bra tempo eller lång sträcka är inte att tänka på.

I mars var det äntligen dags för Runacademy. De tre första gångerna är löpskolning för mig och alla andra nya. Andra gången är det intervaller och jag slår förstås upp skadan. Jag försökte ta det lugnt men smärtan kom plötsligt och överraskande. Veckan efter körde jag igen men fick bryta nästan direkt. Humöret var inte riktigt på topp kan jag säga.

Nu fick jag nog och tog kontakt med en naprapat för att få ordning på skiten. Vila och tåhävningar räcker ju liksom inte.
Efter fyra besök med stötvågsbehandling och vansinnigt smärtsam massage kan jag äntligen springa! Det är förstås inte över än utan jag behöver bygga upp vaderna genom regelbunden löpträning och styrketräning. Det känns dock som om jag har kontroll över dem och vet när jag ska backa av för att inte slå upp skadan.
På senaste Runacademy-passet körde jag stenhårt för att hjärna och lungor ville det. Kanske inte bäst för vaderna då jag avbröt efter hälften av intervallerna med stramma vader. Men det höll och idag, några dagar efter, känns det grymt bra.
Förutom naprapatbehandlingen så gör jag även detta:

  • Styrketräningsprogram från naprapaten. Fokus är på vader, bål och överkropp.
  • Magnesiumtillskott (Sporttabletter från Apoteket).
  • Massage med foam roller.
  • Kompressionsstrumpa efter löppassen som återhämtning.

Nu hoppas jag bara att cykelpendlingen kommer igång på allvar så jag får daglig träning samt att jag kan hålla igen på löppassen så vaderna byggs upp istället för att jag slår upp dem igen.

Tips från coachen: är du otränad, man och över 40 år och ska börja löpträna eller kanske spela innebandy eller fotboll? Börja måttligt och bygg upp sakta. Lyssna på dina vader.

/Parkley

Mer info:

Gubbvad – Symptom, orsak och rehab (Marathon.se)
Gubbvad – så tränar du bort gubbvad (Marathon.se)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s