Årets CX premiär avklarad


Förra året blev det bara några sporadiska CX-träningar innan cykeln åkte upp i trainern. I år ska det förhoppningsvis bli fler. En ljum oktobersöndag begav sig jag och Thomas till Sköndal…

Vi valde med flit en dag när det inte var organiserad träning. Thomas vill känna på banan i lugn och ro. Jag med…

Årets cyclocrossbana i Sköndal är förlängd med ett litet sandhinder, ytterliggare en backe samt längre dragning uppe på platån. Jag måste säga att banan känns välkomponerad även om sandhindret är fjuttigt. All cred till banläggarna.

Vi körde två uppvärmningsvarv för att sedan kör två pass om två varv. Sen avslutade jag med ett varv så snabbt jag orkade (det fanns mer att ge kände jag efteråt…).

Vädret var kanon för att vara oktober. 13-14 grader och lite sol. Banan var lagom lerig utan att stänka ner bakomvarande cyklist fullständigt. Backarna fick vi springa uppför då vi varken hade fäste eller ben för att cykla uppför. Men hej, det är ju en del av CX.

Thomas kämpade på så gott han kunde. När det är första gången vill man lära sig hur mycket fäste man har och hur hårt man kan ta kurvorna i leran. Dessutom är en del av stigarna smala och kanterna höga så det gäller att bemästa cykeln i hög fart. Sen gäller det att känna på kroppen och hur hårt man vågar pressa. Det är ju liksom inte landsvägscykling.

Själv kändes benen bra men flåset var det sämre med. Återigen är CX-säsongen inte min bästa period med astman. Dock jämfört med 2013 så kändes det mycket bra. Med lite mer träning så ska nog tiderna kapas.
När det kommer till tävlingsmomentet med ett gäng andra cyklister så gäller det att passa sig. Det är lätt att gå ut för hårt i början för att sedan krokna. Det gäller att hitta balansen för att orka 6-8 varv samtidigt som man håller de andra bakom sig. Förhoppningsvis blir det några tävlingar på lördagar eler söndagar i Sköndal innan vintern tar över fullständigt. Då ska det även filmas lite, tänkte vi.

Jag såg att Lisa Nordén hade gjort 6:45 på varvet (2014-års bana) under oktober. Då jag gjorde 7:33 under söndagen så känns 6:45 som ett vettigt mål. Vem vill inte slå en OS-silvermedaljör (även om det var i triathlon)?
Thomas: fixar du 6:45?

/Parkley

 

Crossfondo / CX Challenge 2014


Premiärdags för Crossfondo / CX Challenge i regi av Södertälje CK. 60 km motionslopp på grus och stigar samt lite asfalt. Jag var där…

Förutsättningarna var goda för ett bra Crossfondo. Loppet hade förstås fokus på Cyclocross (CX) och MTB-cyklar så regnet dagarna innan var inte fel för banan. Blött och lerigt är ju vad vi vill ha, eller hur? Regnet höll sig dock borta under loppet. Lagom svalt var det också.

crossfondo-2Mina förutsättningar var sämre. Jag hade bara sovit ca fyra timmar innan det var dags för väckning. Självklart mitt eget fel då jag och frugan varit på trevlig 40-årsfest kvällen innan. En fest med rejäl och bra bar…

Dessutom drogs jag med en låsning i ryggen under morgonen. Men det fick bära eller brista. Tanken var ju att jag och min medcyklist, Thomas, skulle uppleva Crossfondot, inte prestera nåt.

Klockan 10:00 var det gemensam start vid Vallaskolan, utanför Södertälje. Ca 30 föranmälda bara men till arrangörens och alla cyklisters glädje dök det upp ca 50 efteranmälningar. Så 82 förväntansfulla cyklister stod redo att starta i premiären av Crossfondo / CX Challenge. Vi fick nummerlappar men inget chip för tidtagning. Här körde man old-school med avprickning och tidsstämpel i mål.
Det var en saligt blandning av CX och MTB-cyklister. Av CX-cyklisterna så tror jag det var flest andel tubdäckscyklar (the real deal alltså) medan vi andra körde på kanttråd.

Loppet började med masterbil i ca två kilometer för säkerheten (asfalt och sen över till grusväg). När vi sedan släpptes fria så bjöds det på flera grusvägar och lite transportsträckor på asfalt. Ju längre in i loppet så blev bankaraktären omväxlande vildare med stigar av varierande bredd och kvalitet, vägar för skogsmaskiner och joggingspår. Ett parti krävde en god cyklist alternativt att man klev av och gick/sprang med cykeln.

Som landsvägscyklist och med en kropp som inte var på topp så var det jobbigt. Runt två mil så beklagade jag mig att det inte var så kul det här (redan då hade ryggen börjad klaga och ena vaden stramade lite). De grova däcken och ett sugande underlag gör att man får för fasiken inget gratis. Minsta lilla vätskesamling på grusvägen drog ner farten, i nedförsbackarna kom det alltid nån sväng med massa löst grus så man var tvungen att bromsa ner farten rejält.

Men när vi sedan kom till de vildare partierna så gick humöret upp. Det var fortfarande jobbigt men roligare. Dock så fick Thomas växelvajerhaveri (bakre) mitt i skogen vilket fick till följd att han fick köra på 11:an bak och bara leka med sina tre kransar fram. Självklart var det tungkört för honom men han kom runt. Bra jobbat.
Av den anledningen så fick vi lov att springa med cyklarna över det lerigaste och mest obanade partiet på banan. Fast i ärlighetens namn hade vi nog klivit av ändå. Vi har varken tekniken eller styrkan för att cykla där. Dessutom saknades orken.

Väl i mål bjöds det på korv, läsk och kaffe. Sen kom regnet…

På väg hem i bilen så sade jag till Thomas att man kanske skulle köra nästa år också. Det var förvisso jobbigt men ganska kul också.  Så vem vet, det blir kanske start 2015. Men då blir det banne mig inget fest kvällen innan.

/Parkley

 

Lerbad i oktober


Då var det återigen dags för lite lerbad, löpning i obanad terräng, träsk, branta backar och annat smått och gott. Tjurruset förstås.

** Uppdaterad med bästa publikplatserna. Se bild längre ner. **

Tjurruset_loggaFör två år sedan sprang jag mitt första Tjurrus (läs mer här). Jag haltade ca 7 av 10 km  och kom jäkligt långt ner i resultatlistan. Förra året var jag glad åskådare när frugan sprang. Men redan 2012 lovade jag henne att springa 2014. Så till helgen är det dags att hålla vad jag lovat. Vi springer lördagen den 4:e med start 12:20 (frugan) och 14:20 (jag).

Årets lopp hålls på gamla Ing 1, Almnäs i Södertälje. Banan bjuder på detta:

Kilometer 1
Vi börjar med lite ängslöpning. Det låter mysigare än det är = ojämt underlag.
Kilometer 2
Knixigt trailspår, blött dike, backe med rejäl stigning.
Kilometer 3
Passage genom vatten (här får du vatten till axelhöjd). 100 meter gungfly, träsk och lätt obanad terräng.
Kilometer 4
Backe med 20 meters stigning, grusväg och trailspår.
Kilometer 5
Brant backe, stigar, obanad terräng bland annat på berghällar.
Kilometer 6
100 meter genom träsk, brant backe.
Kilometer 7
Här får du lite lättare löpning med motionsspår och stig.
Kilometer 8
Kuperad stig, dikeslöpning (cirka 150 m) – kan bli riktigt tufft. ängslöpning och obanad terräng.
Kilometer 9
Lätt obanad terräng, grusväg, och en snårig gammal sjöbotten.
Kilometer 10
Du närmar dig slutet – men kan verkligen inte pusta ut. Här möter du några vattenhål/träsk, äng, grusväg och som avslutning en uppbyggd hinderbana.

Jobbigt? Mysigt? Härligt? Spännande? Välj själv.  För mig lutar det åt spännande.

Enligt arrangörerna kommer TV4 vara på plats under lördagen.
”TV4 kommer att vara på plats lördagen den 4 oktober och dokumentera Sveriges tuffaste, skitigaste och garanterat roligaste lopp. Söndagen den 5 oktober 14.25, sänds en halvtimmes sammandrag från Tjur Ruset på TV 12. Samma kanal sänder en repris söndagen den 12 oktober klockan 13.00. Så se till att ge järnet – alla kan se dig kämpa i årets tuffaste utmaning.”

Löpmässigt så har jag inte löptränat speciellt mycket. Men Topploppet härom veckan gav skönt besked att knät nog pallar minst 5-6 km i år. Dessutom har trailerskor införskaffats för bästa fäste. Dessa ska förhoppningsvis testspringas ikväll eller imorgon.  Sen återstår bara köpet av handskar.

[Uppdatering 20141003]

Tips från 2012

Att tänka på innan loppet:

  • Fundera på vilka skor som ska offras eller kanske införskaffa terrängskor.
  • Skaffa broddar, som fäaster ordentligt, om du avser springa i vanliga löparskor.
  • Använd funktionskläder för att avleda vätan.
  • Var beredd på att få slänga en del kläder.
  • Handskar är inte fel.
  • Undvik pulsklockor och dylikt.
  • Värm upp ordentligt.

Att tänka på under loppet:

  • Spring i din takt.
  • Ställ dig först i startgruppen om du avser springa hela tiden.
  • Ta det lugnt i leran. Du kan fastna eller skorna kan dras av.

Att tänka på efter loppet:

  • Räkna med lera och ta med varmt ombyte (underställ, varma strumpor, sköna skorna, jacka, mössa osv.) och påse för dina skitiga kläder.
  • Glöm inte att stretcha.
  • Känn dig nöjd med din insats. Det är inte alla som vågar springa Tjur Ruset.

[Slut uppdatering]

Kör hårt, kör trail!

/Parkley

Publikplatser:

Tjurruset publikplatser

Lite sköna bilder:

Tjurruset_bild1 Tjurruset_bild2 Tjurruset_bild3Tjurruset_bild4 Tjurruset_bild5

 

Topploppet


På lördag är det dags att göra riktig löparpremiär. 5 kilometer i Hagaparken tillsammans med frugan och äldsta dottern.

[UPPDATERAD 20140920]

Loppet är avslutat och jag kan konstatera att det gick långt över förväntan. Då jag var den enda av oss som värmde upp var kroppen med direkt från början. Frugan hade problem första kilometern (4,13 min/km). Jag hängde med hela tiden och kunde rycka lite i backen. Där tog dock min vad stryk och det ömmade hela vägen till mål. Med 1 km kvar fick jag rycka om jag vill för frugan och det gjorde jag. Med sista krafterna ökade jag tempot för att på upploppet rusa i mål (det fanns en annan kille från samma startgrupp som jag bara var tvungen att slå). Ett fartsnitt på ca 4,33 min/km blev det. Det trodde jag verkligen inte. Det bådar gott inför eventuell triathlonsatsning under 2015.

Officiell tid: 23:01 (43 av 249 startande män).
Racedata från min Garmin.

[SLUT UPPDATERING]

Topploppet loggaJag har inte sprungit seriöst sedan ungdomsåren. Sen var det fotboll och innebandy för hela slanten för att nu på slutet gå över till cykling. Tjurruset är det enda lopp jag sprungit  de senaste åren men det är ju inte riktigt ett vanligt lopp precis. Men nu är det alltså dags för Topploppet.

Det blir jag, frugan och dotter J tillsammans med 3/4 av familjen S/Ö. Tydligen har det blivit en familjekamp där frugan utmålats som favorit medan de som har mig (ömmande knä) i laget har fått Svarte Petter… Så både topp och botten alltså.

Nu är det faktiskt så att mina få löparrundor fram till nu har gått jäkligt bra. Knät håller längre och längre och snittfarten varit ca 5,11 – 5,17 min/km. Så jäkla usel är jag inte!

Planen är att hänga på frugan (hon har ju ett snitt på 4,42 som bäst) när hon sätter iväg och se hur länge det håller. Dotter J lämnar vi bakom oss, vi egotrippade föräldrar. Närå, hon kör sitt tempo och bryr sig inte att vi drar iväg.
Sen blir det liten picknick tror jag när den andra familjen behagar komma i mål…

/Parkley

Topploppet Uppvärmning

 

STHLM Bike och Roslagshösten


Söndagen den 7:e september började i dimma och slutade med strålande sol. 177 km avverkades över två lopp, STHLM Bike och Roslagshösten.

Strax över 6:00 på morgonen cyklade jag och frugan in till Sjöhistoriska museet för att 7:00 starta det tredje STHLM Bike. Dimman låg som ett lock över ett sovande Stockholm där tystnaden endast  stördes av de cyklister som sömndrucket trampade in mot Gärdet. Nåja, en och annan bil förstörde morgonidyllen men ni kan säkert bibehålla den fridfulla bilden av morgoncyklingen i alla fall.

Då vi hade hämtat nummerlappar dagen innan så anslöt vi direkt till startfållan ca 10 minuter innan start.  Där väntade tandemparet Thomas och Jocke samt MP. Kl. 7:00 gick så starten och några tusen cyklister av alla sorter rullade iväg för att avverka årets bana.

STHLM Bike karta 2014Vi stannade och drack lite kaffe vid Stora Skuggan men i övrigt hade vi inte riktigt tid att stanna. Några av oss skulle ju vidare till Roslagshösten direkt efter. Vi fortsatte i rask takt (lite för fort för att loppet ska avnjutas på bästa sätt, tycker jag) medan solen bröt igenom dimmolnen. Efter ca 1:40 timmar gick vi i mål i Kungsträdgården. Det var en trevlig bana i år och solen sken som vanligt. Dock saknades funktionärer på vissa strategiska platser vilket ställde till det lite för en del (har jag fått reda på i efterhand).

Se film: STHLM Bike 2014
Se cykeldata: STHLM Bike på Garmin Connect

Efter en snabbfrukost och puss och hej då till frugan begav vi oss till bilen för vidare transport till Vikskolan i Upplands-Väsby. ROSLAGSHÖSTEN! 135 km landsväg norr om Stockholm. Med i bilen var också en reporter som skulle intervjua Jocke under loppet (hör intervjun här). Dessutom hade vi en extra tandemracer som herrarna Fredrik och Fredrik skulle låna av Cykelförbundet. Cyklarna körde vi i släp förstås. Två tandem och en racer på en dragkrok är inte att lita på.

Vi anlände då starten redan gått och vi fick ta det lugnt in mot parkeringsområdet. Dock hade Jocke varit förutseende nog att meddela arrangörerna att vi skulle anlända sent så det var med på noterna och vinkade in oss mellan startgrupperna. Vi fick parkera i vändplanet framför alla cyklister samt blev påannonserade av Robert, startansvarig. Nåja, Jocke blev påannonserad i alla fall.

Nu var det bråttom för att inte starta hjälplöst sist. Ut med cyklar, jag bytte tröja till min la maglia rosa” och Fredrik/Fredrik satte på pedaler på sin lånetandem. Jonas hade väntat in oss och började hjälpa oss med klargöringen. Vi satte på våra nummerlappar och fyllda fickorna med energi. Trots att vi snabbade oss kom vi iväg bland de sista. Sista gruppen på långa banan hade startat 5-10 minuter före oss. Men som Jocke säger: ”Att jaga är roligast”.

RH 2014Väl iväg så cyklade vi med stor iver och lust. Fredrik/Fredrik visade sig ha samma iver och drog upp ett bra tempo direkt från start. Vi cyklade snabbt om flera grupper och fram till första stoppet, 80 km-depån, snittade vi ca 34,5 km/h. Jag erkänner att jag undrade hur länge vi skulle orka i detta ”ursinniga” tempo. Men samtidigt, va fan, det får bära eller brista. In till depån hade i alla fall jag en dipp i energi så stoppet var välbehövligt.

I depån så blev Jocke intervjuad enligt plan. Dessutom hade en kort intervju gjorts i farten några mil tidigare. Ska bli spännande att höra den blev. Vi drack och fyllde flaskor, käkade solbulle, banan och saltgurka. Jocke hade druckit dåligt insåg han medan jag hade tömt strax under en liter på åtta mil. Glöm inte att dricka!

Efter att ha avbrutit Jockes pladdrande med reportern stack vi iväg på den avslutande delen in till mål. Tanken var att inte stanna nåt mer. Nu kom vi in på en fin sträcka med många backar och kurvor. tempot sjönk något men vi höll ändå en anständig fart.  Dock så måste Thomas vila rumpan så vi stannade vid 100 km depån för ett kort stopp. När vi sedan vände upp på den större vägen in mot mål, ca 5 km kvar, ökade vi tempot och lämnade den klungan vi följt under några mil.

Direkt när jag ökade tempot och fick ta vind kände jag tröttheten i benen. Ena vaden sade direkt ifrån och jag kände att jag nog borde backa av. Jonas smög då förbi mig och sade till att vi skulle köra och att jag kommer orka ända in i mål. Då var det bara att foga sig och ligga i. Sedan kom Thomas/Jocke i fatt och vi var tre som rejsade mot mål. Vi var så fokuserade att varken jag eller Thomas kom ihåg att slå på våra kameror för att filma målgången. Vi hade ju till och med sparat batteri för ändamålet.
Inför sista kurvan låg jag sist av oss tre samt att det låg två andra cyklister framför som också rejsade in mot mål. Dock så missbedömde den ena av dem kurvan och gick rakt ut i gräset och ner i diket varpå han gjorde en snygg volt över styret (han var välbehållen trots allt). I förvirringen smet jag förbi och tog upp jakten på den vurpande cyklistens kamrat. Jag nådde inte riktigt fram… Väl i mål krampade musklerna så det blev till att massera och massera.

När vi pustat ut blev det sedvanlig medalj och fika. Vi kunde summera loppet och konstatera att vi gled in på ca 4:15 (rekord). Vi snittade ca 31,5 km/h inklusive stopp medan rulltiden gav en snitthastighet på ca 33,6 km/h. Vi var grymt nöjda.

Se film: Roslagshösten 2014
Se cykeldata: Roslagshösten på Garmin Connect

Som vanligt så är det ett bra arrangemang av Fredrikshof och vi kommer självklart köra nästa år igen.

/Parkley

 

Ingen vila på söndag minsann


Hösten är i antågande och slutet på cykelsäsongen lika så. Alltså, landsvägssäsongen. På söndag blir det avslut med dubbla insatser.

Landsvägssäsongen… det låter som jag är värsta cykelproffset. Men jag menar ju förstås alla landsvägslopp som jag som glad motionär cyklar under året.
Jobbpendlingen fortsätter ju till slutet av oktober och dessutom tänkte jag köra lite sporadisk cyclocross i Sköndal.

Men på söndag blir det dubbelt upp med STHLM Bike och Roslagshösten (RH).  STHLM Bike är ju mer ett flanörlopp på 42 km medan Roslagshösten är ett landsvägslopp för oss motionärer. Jag kommer cykla långa banan på 135 km.

STHLM Bike 2013Som tur är så startar STHLM Bike redan 7:00 vilket borde ge oss (vi är nämligen fler som dubblar) tillräckligt med tid att cykla 42 km, hugga lite frukost i Kungsträdgården och förflytta oss till Upplands-Väsby innan sista startgrupp går ut ca 10:30.

Vi som cyklar STHLM Bike är jag och frugan, Thomas och Jocke på tandem samt MP. Frugan och MP stannar i Kungsan medan jag, Thomas och Jocke drar till RH där Jonas ansluter. Dessutom kör att till tandempar med oss vars lånade cykel vi ska köra upp åt dem. Mycket administration blir det för Jocke.

Roslagshösten 2012STHLM Bike är som sagt ett flanörlopp men då vi har lite tidsbrist behöver vi cykla på max 1:30 timmar. På RH hoppas jag vi kan snitta 31 – 32 km/h över 135 km. Det ska bli kul att se Jockes nya hoj i aktion samt få cykla med ytterligare ett tandempar. Kanske kan vi hjälpa varandra att hålla upp farten istället för att jag, som vanligt,  ligger bakom Thomas och Jocke (de är starka tillsammans)?

Avslutningsvis vill jag påminna och Cykelkarnevalen i Stockholm, lördagen den 6:e september från kl. 14:00. Det händer även massa annat cykelrelaterad i Kungsan och Brunkebergstorg under dagen.

Jag vill också pusha för Slow Roll Stockholm som kör sin första slow roll den 12:e september kl. 17:00. Start är från Medborgarplatsen.

För övriga Slow Rolls i Sverige – se slowroll.se.

/Parkley

PS. Är du sugen på ett avslutande tempolopp så kör vi Il Tempo Velocista den 13/9 kl. 10.00. Plats: Sturehovs Slott (Bornsjön Runt). Det blir ett varv uppvärmning sen ett varv tempo med 1 minut mellan startande. Allt är tillåtet. Sen avslutar vi med fika på slottet för de som vill. Pinga mig på FB om du vill delta.

Triathlonstafetten avklarad med stil


Team Velocista avslutade sin första triathlonstafett med stil. Solen sken och humöret var på topp. Att vi sedan kom på plats 19 av 57 startande lag med toppprestationer av alla tre gjorde förstås inte saken sämre.

Jag säger det direkt: ALLA cyklister som gillar tempo måste köra triathlonstafetten! Hur ska du annars kunna cykla flat-out tempo, 20 eller 40 km, mitt i Stockholm City, på avlysta vägar med massor med hejande åskådare? Det var skitkul!

Mitt blogginlägg är förstås färgat av det faktum att jag är cyklist, finner en tjusning i tempo och körde förstås cykelmomentet. Hur Thomas tyckte det var att simma eller vad Patrizia ansåg om löpmomentet lämnar jag till dem. Men jag tror de var nöjda med dagen.

Innan jag går in på detaljer så låt mig redogöra för lite tider och sånt.

  • Totaltid inkl. växlingar: 2:28:22 timmar, placering 19 av 57.
  • Total växlingstid: 6:38 minuter.
  • Simning (1500 m): 26:18 minuter (mot tänkta 30 – 35 minuter), placering 17 av 57.
  • Cykling (40 km): 1:07:39 timmar (mot tänkta 1:15 – 1:20 timmar), placering 11 av 57.
  • Löpning (10 km): 47:49 minuter (mot tänkta 45 – 50 minuter), placering 19 av 57.

Officiella resultatet hittar du här.

Team Velocista - VWT14-STHLM

Detaljer

Vi gav oss iväg från Långbro redan runt åtta på morgonen trots att vår start var 10:30. Arrangörerna bad deltagarna vara på plats minst 90 minuter innan start. Det behövdes kan jag säga. Det var kö till incheckningen av cykeln. Sen skulle man hitta sin plats, orientera sig på det stora växlingsområdet, gå på toa, ladda etc.

Alla stafettlag hade växlingsplats längst bort från simstarten (fast närmast cykelstarten). Så simmaren fick nästan 500 – 600 meter löpning innan växling. Löparen fick lika långt åt andra hållet innan tidtagningen startade. Bäst hade jag som cyklist med bara fem meter till startområdet. Som cyklist så måste jag ju springa med cykeln inne på växlingsområdet så ju kortare desto bättre.
Växlingsområdet var för övrigt ett organiserat kaos där det gällde för väntande/ej startade deltagare att hålla koll på de som redan var igång. Stämningen var dock på topp och alla frågade varandra om hur det funkade osv.
Dock så borde arrangörerna informera bättre hur det ville att vi alla skulle springa på de blåa mattorna. Det verkade vara tänkt att man skulle springa åt ett håll på ena sidan och det andra hållet på andra sidan för att undvika möten. Men det gick ju så där.
Dessutom var en del cyklister jäkligt ivriga att rusa förbi varandra på väg in mot växling. En kille drog sin cykel rakt in i mitt bakhjul strax efter vi hade anlänt. Visst, cykelställningen stod nära blåa mattan men ändå. Ett hjulhaveri innan man ens börjat hade gjort mig vansinnig…

Vi följer med Thomas till starten vid Stadshuset för att sedan gå hela vägen tillbaka till växlingsområdet och vänta in honom. Ca 27-28 minuter efter sin start kommer Thomas springande. Patrizia flyttar snabbt tidschippet till mitt ben och jag springer raskt till cykelstarten för uppsittning.

Väl ute på Norr Mälarstrand så är det mycket kraft som vill släppas loss och pulsen och farten blir lite hög i början. Första varvet skulle ju mest handla om att hitta flytet, lära känna banan och se hur trångt det skulle bli.
Trängseln uteblev trots mängder med deltagare ute på varvbanan och en del trånga passager. Jag kunde trycka på fullt på Norr Mälarstrand, Söder Mälarstrand och en del partier i Gamla Stan. Det var ner i tempoställning och kötta på.

Funktionärerna skötte sig exemplariskt längs med banan. Publikpassager är ju förstås kritiska punkter och kommer man i 40-45 km/h så går det undan. Det kan vara svårt att bedöma hur snabbt en cyklist förflyttar sig i de hastigheterna. Under mina tre varv så hittade jag några sköna ställen där man kunde trycka på hårt samtidigt som man gick tät mot kravallstaketet och publiken som stod där. Förhoppningsvis fick de några bra bilder på Giroledaren…
Det var jäkligt kul att få dundra förbi alla riktiga triathleter som inte hade lyxen att bara cykla. Jag var så taggad av cyklingen att jag slängde min tomma vattenflaska till publiken. Det har jag sett på TV att man gör… ;-)

Banan var bra och publikvänlg även om sex stigningar upp på Västerbron sliter på en. Vändningen vid Stadshuset var stor och bred medan varvningen på Norr Mälarstrand var lite tight. Självklart hade man önskat att Södermälarstrand hade bättre asfalt samt att Slussenarbetena vore klara för att slippa asfaltskanter m.m. Men överlag en jäkligt trevlig bana. Här finns en film med axplock från alla tre varven.

Efter tre varv på cykeln så var det min tur att lämna över chippet till Patrizia för löpmomentet. Hon drar iväg medan jag pustar ut. Men det fick jag inte göra länge för vi skulle ju ta oss hela vägen bort till Slottet för att springa i mål, tillsammans med Patrizia.

Jag är nöjd med min insats. Hastighetssnittet enligt min cykeldator blev 33,90 km/h. Officiellt var det 35,48 km/h. Så min förhoppning att snitta 35 km/h lyckades jag med.

Vi beger oss iväg ut efter banan, hejandes på alla cyklister och löpare som kämpar på för att sedan landa vid Garmin Power Zone, Norrbro, för lite kaffe och saft. Vi lyckades komma dit i tid för att se Patrizia springa förbi på slutet av sitt andra varv av tre runt Gamla Stan. Hon såg allt lite trött ut…
Se lite av miljön här.

Vi tog oss sen till foten av Slottsbacken där vi skulle få ansluta till Patrizia upp mot målgången.

När hon till slut dyker upp så har vi Team Hofvet (7050) precis framför oss. Jag försöker få frugan att orka en sista rusch och försöka slå dem i mål men det går inte. (jag blev nämligen omkörd av dem i sista stigningen upp mot Västerbron. Försmädligt…).

Väl i mål är frugan rejält trött efter ha satt personligt rekord på milen med 47:49. Bra jobbat! Hela laget tar sedan emot medaljer och beger oss vidare mot Stortorget och sedan tillbaka till växlingsområdet vid Stadshuset. På vägen får vi med oss varsin banan och varsitt päron men tyvärr ingen dryck då muggarna var slut (här kan arrangören bättra sig. Löpare behöver vätska efter ett långt triathlon).

Jag känner mig otroligt nöjd över dagens insats och jag tror de andra känner likadant. Vädret var bra, arrangemanget suveränt och publiken stor och påhejande. Dock så lider jag med de stackare som var ute sist då hällregnet kom. Vi blev också dyngsura men vi var ju i alla fall på väg hem då.

Massor med respekt till er som kör triathlon på riktigt. Jag fattar inte att ni orkar.

Nästa år är jag och frugan garanterat tillbaka. Kanske med en ny simmare om Thomas kör på riktigt. Eller kör vi också själva? Framtiden är oviss…

/Parkley

VWT2014-STHLM-PAY-cert

Triathlon på söndag!


Team Velocista har idag fått badmössa, nummerlappar och tidtagningschip. Alla är redo för triathlon på söndag.

Okej, vi fuskar lite för vi kör ju stafetten. Men va fan, orkar man inte simma längre än 200 m men vill köra triathlon i Stockholm City så måste det bli stafetten.

Team Velocista består av:

  1. Thomas (simning)
  2. Patrick (cykling)
  3. Patrizia (löpning)

Vi kör olympisk distans vilket innebär 1 500 m simning, 40 km cykling och 10 km löpning. Kartan ser ni nedan.

Det startar lag redan från 8:00 (tävlingsgrupper) för att sedan följas av oss motionärer, olympisk distans ner till supersprint. Team Velocista kommer starta 10:30. Här följer ungefärliga sträcktider:

  1. Simning – ca 30-35 minuter (växling ca 11:00)
  2. Cykling – ca 75-80 minuter (växling ca 12:15, beror förstås på trängseln på gatorna)
  3. Löpning – ca 45-50 minuter (mål ca 13:00 – 13:10)

Kanske är vi för optimistiska men vi får se. Trängsel kan vara en försvårande faktor.

Vill du följa oss?

Kom gärna in till stan och heja. Men annars finns alternativ:

  • SMS: Skicka ett SMS till nummer 72700: ST mellanslag startnummer. Vårt startnummer är 7004.
    • Kostnaden är 35 kr + sms-kostnad.
  • Live tracking av cyklingen: om tekniken vill så kör jag cyklingsdatat live. Håll utkik på FB och Twitter efter live-tracklänken (Twitterflödet syns även här på bloggen).

Velocista FTW!

/Parkley

Karta VWT2014

Bröllopsyra i dagarna tre


Lillasyster M har gått och gift sig. Det måste ju firas förstås så de slog på stort med festligheter i dagarna tre.

Min semester avslutades med en familjetripp till Ljugarn, Gotland för bröllop mellan lillasyster M och fästman M, M&M alltså. Ett vänrikt liv kräver många gäster. Så därför blev det stor baluns under tre dagar.
Så här i efterhand så var 3-dagars upplägget bra. Det fanns gott om tid att bekanta sig med de 102 gästerna.

M_M-brollopSchemat var:

  • Lammgrillning på fredagen
  • Bröllop med efterföljande middag och festligheter på lördagen
  • Brunch på söndagen

Nu var det länge sedan jag och frugan var på bröllop så detta var ju oerhört kul. Barnen var med och tyckte det var lika kul. De var uppe till 01.30 på bröllopsfesten och dansade loss.

Familjen Arkley på bröllopPå söndagen firade jag och frugan 18-årig bröllopsdag (Satinbröllop) så vi drog iväg till Visby och åt middag. Helgen gick verkligen i bröllopets tecken.

Nu är festen över och det är dags att ladda inför triathlonstafetten på söndag, 24/8.

/Parkley

 

Utgångsmusik: Addicted To You

Formkurvan…


Sist hade jag usel form. Med lite mer träning i benen så är frågan om det gjort något för formen.

Efter några tröskelpass, tempopass, nåt backpass och två sexmilare så är frågan om det går framåt. Jag är skeptisk…

Jag cyklar fortfarande för få pass för att få till en bra utveckling inför den 24:e augusti. Dessutom är min Gluteus Maximus (GM) alldeles för dåligt tränade och bidrar starkt till uselt rundtramp och ork till att hålla ett högre tempo. Jag måste få ordning på det. Måste!

OBS! Stöd Mot Alla Odds Jockes insamling till Barncancerfonden (Ride of Hope).

I övrigt så har en leksak införskaffats för att föreviga bland annat cykelturer. En Garmin Virb Elite.

Skoöverdrag AeroVid införskaffandet av lite olika fästen köptes även ett par tunna skoöverdrag för t ex. tempolopp. Sånt måste man ju ha, eller hur?

Nåväl, med 19 dagar kvar är det bara att ligga i. Snitta 35 km/h på 40 km är målet. Baserat på senaste tempopasset är det en bit kvar. Banan är dessutom väldigt snäll…

/Parkley
Fortfarande semester

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 126 andra följare

%d bloggare gillar detta: