Joakim och landslaget


Joakim Nömell är efter sin medverkan i Mot Alla Odds också känd som Mot Alla Odds Jocke. Då korsade han Nicaragua med nio andra. Nu satsar han på att bli paracyklist i landslaget. På tandem. Med piloter…

Jag är en av piloterna.

Kul, tänker ni kanske. Men då vet ni inte kraven för att kvalificera sig för Talanglaget (Jockes mål för 2014) eller landslaget för den delen. Det ska jag berätta. För att kvalificera sig för Talanglaget ska man kunna snitta 44 km/h i minst två tempolopp. För landslaget är hastigheten 46 km/h.

Idag snittade Jocke och hans andra pilot Thomas 35,56 km/h på 17 km. Dock var det uselt väder så det är svårt att bedöma vad de skulle kunna prestera. Men ni ser avståndet va?

Vad har du gett dig in på?

Vad har du gett dig in på?

Så…nästa onsdag är det min tur att köra tempo med Jocke. Sen blir det även SMACK-Rundan och Halvvättern med honom. Sen bör det bli några fler tempolopp.
Dessutom har jag lagt om min egen träning till mer intervaller och mindre långturer. Allt för att härda kroppen. Det borde också göra gott för min egen tempopremiär, 40 km på Triathlonstafetten i sommar.

I källaren hänger årets ledatröja i Girot som en påminnelse att bli snabbare, starkare och lättare.

I källaren hänger årets ledatröja i Girot som en påminnelse att bli snabbare, starkare och lättare.

Dessutom måste jag gå ner några kilo samt bygga upp bålstyrka.Ska jag hjälpa Jocke så måste det göras ordentligt. Men att kunna nå 44 km/h eller ens 42 km/h med Jocke känns oroligt långt borta, nästan omöjligt. Dock tror jag han inser att han behöver bättre piloter än jag och Thomas för att nå sitt drömmars mål. Så känner du dig manad?

Att satsa mot landslaget kräver inte bara en sjuhelvetes satsning av Jocke. Det krävs, som sagt, även bättre och bättre piloter samt en eller flera sponsorer. Idag gör Jocke det helt med egna medel. Men det räckar inte för att underhålla en tandemcykel, betala alla anmälningsavgifter, ha rätt kläder, kosttillskott etc.

Du följer Jockes framfart på hans blogg eller på hans FB-sida.

Nä, nu måste jag sit-ups och armhävningar.

/Parkley

Älvsjö Slow Roll


Cyklisternas tidevarv är nu. Man pratar om ”peak car” och fler människor börjar uppmärksamma cykling som mer än bara en fritidssysselsättning. Cykling är det nya svarta.

För att bidra till denna positiva utveckling och med inspiration från bilarnas högborg, Detroit, har jag, frugan och Thomas initierat Älvsjö Slow Roll.
Tre onsdagar från 14:e maj till 11:e juni mellan 18:30 och typ 19:30 cyklar vi i maklig takt runt i Älvsjö.

Från Facebook-sidan:
Med inspiration från Detroit och deras Slow Roll vill vi skapa någonting liknande här i Älvsjö. Upplägget är enkelt: vi träffas på en förutbestämt plats, cyklar en förutbestämt rutt och avslutar på något passande ställe där det kan finnas fika, mat och dryck.

Här ska det också finnas tid att träffa nya människor från ditt närområde, prata cykel och cykling och bara umgås och ha trevligt.
Självklart finns det möjligheter att belysa de fördelar som cykeln och cyklingen har som redskap/fordon vid jobbpendling, sportaktiviteter eller bara ett skönt och soft sätt att ta sig fram...

Bor du i Älvsjö med omnejd är du välkommen att cykla med. Alla är förstås välkomna men vi rullar bland Älvsjös alla villor och slutar på nåt bra ställe i Älvsjö. Allt för att stödja den lokala företagaren.

Liknande
Detroit Slow Roll
Detroit Slow Roll på SVT

/Parkley

Detroit Slow Roll

Detroit Slow Roll

Detroit Slow Roll

Detroit Slow Roll

Första gången på tandemcykel


Jag har cyklat med tandempar, jag har erbjudit mig att vara pilot och jag har anmält mig till pilotpoolen hos Paracykelsektionen men har aldrig cyklat tandem själv. Tills nu…

Jag har ju cyklat många gånger ihop med Mot Alla Odds Jocke och Egge. De på tandem och jag på egen cykel. Jag har dock aldrig testat att vara pilot själv. Trots det har jag, precis som jag skriver i ingressen, erbjudit mig att vara pilot samt anmält mig till pilotpoolen hos Paracykelsektionen hos SCF.
Men så den 22:a mars 2014 så var det dags för premiär. Jag skulle cykla med Jocke, på tandem, inomhus på en 200 meter friidrottsbana i Munktellarena, Eskilstuna.

Nog var jag lite nervös men hur svårt kan det vara? Jag ger er svaret direkt – det var inte svårt. Det tog ca 20 varv på banan att få in balansen tillsammans och lära sig trögheten i den större och tyngre cykeln. Det var fanken besvärligare att montera tandemcykelstället på takräcket och få upp cykeln på den än att fatta galoppen med tandemcykling.

ParacyklingParacykelsektionen hade hyrt friidrottsdelen i Munktellarena för att mellan 13:00 – 18:00 låta paracyklister få cykla av sig en tredje och sista gång innan utesäsongen börjar. Vi var fyra tandemekipage och fem till sex hand- och liggcyklar om jag minns rätt. Efter lite chit-chat och inställning av min sadel så tog jag ut Jockes Cannondale R2/T-2 på några varv utan trampslav eller det mer korrekta engelska benämningen ”Stoker” (eldare). Cykeln kändes bara lite tyngre och trögare att hantera men i övrigt så var det som vilken racer som helst. Dags för Jocke att kliva på.

För förståelsens skull: på en tandem så går det en rem eller kedja mellan pilotens pedaler/vevparti till stokerns vevparti (vänster sida). På stokerns högra sida av vevpartiet sitter de främre kransarna som förbinds med den bakre kassetten med hjälp av en kedja. Precis som på en vanlig cykel. Växling görs av piloten och sker precis som en vanlig cykel. Frihjul finns men inte individuellt.

Jag och Jocke i tätenDet viktiga när man är två, tycker jag, är att vara överens innan vilken fot man klickar ur som standard. SPD-vurpa vill man inte få. Jag föredrar vänster då det är den jag alltid klickar ur när jag kör själv (du vet, foten ut mot trafiken bör alltid klickas ur för att undvika att ramla ut i densamma). I övrigt så tänkte vi tackla problemen när de kommer.
Nu cyklade vi på en 200 meter rundbana med bara fyra löparbanor och doserade kurvor. Med en snittfart på ca 33 km/h och toppning runt 40 km/h samt andra ekipage ute på banan så blev det lite osäkert i början innan jag kunde kontrollera cykeln så bra att vi kunde ligga snyggt och lugnt i samma bana varv efter varv. Men det tog nog inte mer än 20 varv innan det satte sig.

Att komma in trampet tillsammans var inga problem. Ibland kunde jag känna att Jocke ökade plötsligt och på denna korta, tajta bana så vill man inte ha förändring plötsligt. Men sånt är enkelt att kommunicera. Ett problem som vi direkt stötte på vara att jag som ensamcyklist är van att sluta trampa för att minska farten. Ihop med en stoker så funkar inte det riktigt. Då jag slutar trampa och innan Jocke hinner reagera får vi ett ryck. Inte så farligt men obehagligt. Enkel lösning är att dutta lite på bromsen för att signalera inbromsning och nån förändring av kadensen. Efter vi löst detta så flöt allting på perfekt. Cykla med doserade kurvor är lite som velodromcykling. Väldigt lite men i alla fall…

Ledarna blev förvånade hur bra det gick för oss med tanke på att jag aldrig cyklat tandem förut. Själv blev jag överraskad av deras reaktion då jag tyckte det gick lätt att komma in i det. Kanske beror det på min cykelvana och Jockes tandemvana att det gick så bra? Jag gillar att kommunicera och Jocke gillar att bli kommunicerad med. Kanske bidrog det?
Vad kommunicerar man om då? Det är ju förstås individuellt men väsentliga saker som hur man ska klicka ur, fartökning och minskning, säga till om det är trafik framför, planera omcyklingar, att det kommer skarpa kurvor, backar och kanske längd på dessa. Jocke som är blind vill gärna ha en natur- och miljöbeskrivning också. Men det var förstås overkill i Munktellarena. Men kommunikation är A och O tills man lära känna varandra.

Efter fem omgångar á 10 km (50 varv)  började dagen gå mot sitt slut. Vi kände också att 50 km och 250 varv var nog för oss. Mellan omgångarna pratade vi, åt lite och titta på andra ekipage ute på banan. Jocke och jag hann även med lite cykelfika (kaffe och munk). There is always time for a cykelfika!
Förutom att cykla våra mil hade vi tränat lite klungkörning med de andra tandemparen. Ett av paren var fartmässigt jämbördiga med oss och vi fick några sköna varv där vi tränade på att ligga på rulle och göra snabba och snygga växlingar i en av kurvorna. Jäkligt kul!

Jag tycker fler borde testa tandemcykling och jag vet att Jocke söker fler piloter till sin ambitiösa cykelsatsning i år. Därför kommer han och några av hans piloter finnas tillgängliga den 6:e april i Älvsjö för testcykling för den som vill. Se mer här. Anmäl dig om du vill testa. SPD-skor eller vanliga gympaskor går bra då det sitter kombopedaler på.

Jag kommer köra en del med Jocke i år, bland annat SMACKrundan samt en del SMACKtempolopp som en del i Paracykelcupen. Det blir bra träning för mitt eget tempolopp (Triathlonstafetten 24:e augusti). Dessutom måste Egge få lite avlastning.

/Parkley
Att vara två är dubbelt så kul!

Extramaterial

Läs hur Jocke upplever sin tandemcykling här.

Paracykling med SCF – del 1
Paracykling med SCF – del 2
Paracykling med SCF – del 3

Tandemcyklar Fler tandemcyklar på banan Tandem igen Jag och Jocke som par 2

Mot Alla Odds Jocke fyller på energi

Mot Alla Odds Jocke fyller på energi

 

Tävlingskalendern 2014


Det är vår i luften, gruset dammar härligt, Cyklopedin är på igång och vinterkläderna börjar hängas undan. Då är det hög tid att planera årets cykeltävlingar.

Nåja, tävlingar är väl att ta i. Det är ju bara motionslopp och mest tävling med och mot sig själv. Men planeras måste de likväl.

ParacykelJobbpendlingen kommer att starta den 31/3 trots att vädret tillåter start redan nu. Men jag har lovat frugan att låta cykeln sitta kvar i Trainern till 30/3.
Innan dess kommer jag hinna med tandemträning med Joakim Nömell och Paracykelsektionen inom SCF. Den 22/3 kör vi mellan 13:00 och 18:00 i Munktellarena i Eskilstuna. Det blir väl ca 200 – 250 varv på 200 meter långa inomhusbanan. Snurrigt värre!

Under april hoppas jag att Velocista kan få till nån gemensam cykling innan loppen kommer igång på allvar i maj.

Först tänkte jag premiärcykla Bicycling Carrera Vårklassiker (första helgen i maj) ute på Ekerö men då åker ju familjen till London. Så det blev inget.
Då Roslagsvåren uteblir på grund av Gran Fondo Stockholm så blev det inget med det heller. Gran Fondot vill jag inte cykla på grund av det höga priset samt en viss osäkerhet kring arrangemanget. Så det som återstår i maj är bara Skandisloppet.

SkandisloppetSkandisloppet har jag aldrig cyklat förrut så det ska bli spännande. 167 km runt Uppsala den 10:e maj. Ett Skandislopp som nysatsar och vill göra det till en kanonupplevelse för deltagarna. Skandisloppet är en del av Skandis Bike Weekend (som för övrigt byter namn till UNT Bike Weekend). Thomas och Joakim tandemcyklar med mig. Sugen?

I juni så kör jag varken Siljan Runt (finns inte med på min karta än) eller Vätternrundan. Så början av juni ser premiären av Il Tempo Velocista / Nationaldagstempot. Det blir ett tempovarv runt Bornsjön, Norsborg. Det är ca 19 km och är öppet för medlemmar i Velocista. Sen avslutar vi med fika på slottet. När? Den 6:e juni såklart. Start kl. 10:00.
Slutet av juni hoppas jag äntligen kunna cykla Stockholm Ride för första gången (en del av Stockholm Challenge). Det ligger lite trångt till med ena dotterns födelsdag och svärfars födelsedag runt samma helg. Då blir det ca 140 km från Medborgarplatsen och ut på Södertörn.STHLM RideVattenfall Stockholm TriathlonSen blir det tempoträning för hela slanten inför årets stora begivenhet: Vattenfall World Triathlon Stockholm, motionsloppet . Den 24.e augusti kommer Team Velocista delta i  Stafetten, Olympisk distans. Det innebär att Thomas simmar 1 500 meter i Riddarfjärden, jag tar över och cyklar 40 km på Norr Mälarstrand, Söder Mälarstrand, Gamla Stan och till Stadshuset (tre varv) för att sedan lämna över till frugan som springer 10 km i Gamla Stan. Du kommer väl och hejar?

STHLM Bike 2013Sen avslutas landsvägsåret med en hektisk söndag i september. Den 7:e september blir det först STHLM Bike med start 7:00 vid Sjöhistoriska museet. Efter ca 42 km blir det snabbt in i bil för transport till Upplands-Väsby och 135 km Roslagshösten. Vi tror det ska funka tidsmässigt. Vi är undertecknad, Thomas och Joakim. Kanske cyklar frugan även Roslagshösten som första ”långlopp”. STHLM Bike räknar jag med att hon cyklar.

Under hösten och den tidiga vintern hoppas jag kunna köra lite cyclocross. Det beror lite på astman och lusten.

Hellre cykla än i bilkö förtvina…

/Parkley

Sommarens färg


Våren är snart här och det är dags att ta ut cykeln. Då är det hög tid att se över sin cykelklädskollektion. För hipsters i all ära – en välmatchande lycracyklist gör sig alltid väl på Stockholms gator.

I år blir det nog bara en klassisk tröja som går mycket bra till den i övrigt svarta outfitten – 2014 års officiella rosa ledartröja. Vilket lopp, tänker du? Hallå, Giro d’Italia förstås!

XXL Har redan fått i den till ett lika klassiskt italienskt pris. Högt alltså.
Men priset för bra smak är aldrig för högt, eller hur?

Girots ledartröja 2014Cykla snyggt i vår och i år!

/Parkley
”il ciclismo è la vita”

OS skapar hjältar


Nu ska inte detta inlägg handla om Charlotte Kalla, Johan Olsson, Marcus Hellner, Tre Kronor eller andra svenska medaljkandidater. Det handlar om hjältarna…

Sochi Olympics

För mig handlar OS inte bara om medaljer, ära och berömmelse. Jag fascineras minst lika mycket det som sker vid sidan om. Det som sker utanför TV-kamerans fokus Jag fascineras av Roberto Carcelen.

roberto_carcelen_sochiRobero Carcelen är den längdåkande peruanen som tränat i fyra år inför OS i Sotji. Han vet att han troligtvis kommer komma bland de sista men han är där, för att göra sitt OS-lopp, för att stolt representera sitt land. På träning bryter han ett revben men beslutar sig ändå att köra 15 km klassiskt. Väl i mål blir han 87:a och sist med en tid ca 30 minuter efter guldmedaljören Dario Cologna (SUI). På målrakan tar han sitt lands flagga och hjälps in över mål av publikens hejarop.
Först fram att gratulera är den 86:e placerade nepalesen Dachiri Sherpa men också den segrande Dario Cologna som tålmodigt stått i målfållan och väntat in den stora hjälten från Peru. Det är OS det!

Jag gillar också när människor lyfter sig när det gäller eller debutanter som överpresterar under ett OS med all press som ett OS rimligtvis innebär.

Ta Lars Nelson – OS-debutanten som skidar första sträckan för stafettlaget som har ett OS-guld att försvara från OS 2010 i Vancouver. Killen tappar skidan efter några hundra meter (satan vad jag svor över det – ”nu är det ju kört för fan!”) för att sedan komma tillbaka och spräcka fältet. Att sedan de övriga i laget gör sitt jobb och lyckas försvara guldet ser jag mer som formalia.. (Nåja, Daniel Richardsson gjorde en jäkligt strong insats efter allt han har varit med om 2013). Men debutanten lade grunden och satte ribban – det är OS i en liten ask.

Emma Wikén - vem är det? Så tänkte jag när stafettlaget presenterades. ”Måtte hon hänga med”. Men det gjorde hon och såg till att Sverige var med i stafetten inför växlingen till Anna Haag. Många var det nog som svor över Annas tapp på tredje sträckan men det krävs en stor idrottare att våga släppa täten för att orken tryter men att sen ändå se till att tappet inte blir för stort. Alternativet hade varit den berömda väggen och då kan inte ens demonen Kalla rädda situationen.

Det finns förstås mer sköna historier från OS för allt handlar inte om medaljer.

ViaplayOS-appenEn oväntat guldkandidat, hårt kritiserad inför OS, är faktiskt Viasat och deras playsatsning. Då jag inte har TV10 så har jag investerat i deras Playtjänst för 279 kr / månad. Dyrt men va’ fan. Det är ju OS!
Familjens förutsättningar för strömmad TV har blivit goda sedan i höstas (fiber, baby!) så varför inte testa. Dock hade jag mina farhågor, både på kvalitét men också på deras produktion överlag. Men jag är motbevisad.
Viaplay erbjuder flera ”live-kanaler” inklusive TV10. Alla med HD-kvalitét som de också levererar. Dessutom ger OS-appen på ett väldigt snyggt och integrerat sätt nödvändig statistik och översikt för pågående lopp eller match. Min padda följer med mig runt i huset när man inte får/kan slappa i soffan framför TV:n.Jag gillar också att de vågar satsa på Carolina Klüft som studioankare. Jäkligt oväntat drag. Hon ger redan nu ett proffsigt intryck i soffan. En framtida André Pops kanske?

Viasat, ni har överraskat mig rejält men bli inte övermodiga nu. Att ha kommentatorer som tror på guld redan vid andra växlingen på stafetten uppskattar jag inte. Det är inte över förrän det är över…

Sist men inte minst – Erik Karlsson i Tre Kronor. Satan vilken skön back!

/Parkley

HEJA SVERIGE!

LG Smart-TV – är det så smart?


En TV är inte som den var förr. Nu ska den vara Smart. Men en TV blir aldrig smartare än den programmeras. Så hur har LG tänkt att en Smart-TV ska vara? 

Efter åtta år med familjens LG Plasma så fick det vara nog. Bilden blev inte precis bättre med åren. Varje gång jag var hemma hos någon med en nyare LCD- eller LED-TV så tittade jag avundsjukt på den. Vilken bild! Dessutom har jag suktat på 3D i TV:n (passiv). Inte för 3D-TV utan för 3D-film. Har jag hamstrat 3D-brillor från SF under två år så måste de ju komma till användning…
Smart-konceptet började jag fundera på under hösten då fibern hade installerats i huset och tjänster som Netflix och ViaPlay plötsligt kunde leverera den kvaliteten som jag kräver av en strömmad filmtjänst (nåja, ViaPlay är en story för sig).

LG_SMART-TVSå efter jul så blev det inköp. Efter att ha kollat ut en TV på MediaMarkt så hittade jag den 1 500 kr billigare på Webhallen. Det blev en vit 55″ LG som var Smart och hade passiv 3D. Sen köpte jag även den billigaste 3D-Bluerayen från LG samt en vit ljudlimpa med subwoofer från Philips (vem litar på att TV:n kan leverera bra ljud från fjutthögtalare?). Vitt måste det ju vara då TV-bänken är vit, eller hur? Som kontrollfilm av 3D:n blev det Pacific Rim (ganska medioker film men fin 3D).

Då ljudlimpan också hade en fjärrkontroll så slog jag äntligen till på en multifjärr också. Fast det blev en begagnad Logitech Harmony One. Nån måtta får det vara! Sen talar ju alla gott om Harmony One och eftersom den inte säljs längre så blev det Blocket. Den funkar kanon förutom med TV:ns smartfunktioner…

Så, hur smart är det då?

TV:n har alltså en Smart-del där man samlar appar som t ex. ViaPlay, Netflix, Magine, Spotify, Youtube, Facebook osv. Dessutom kan man ansluta till DLNA-servrar/enheter samt mobiler och datorer. I vårt fall då vi kör Iphone så kan vi glömma den delen. NAS:en har DLNA-stöd och går att ansluta mot för att se bilder och filmer. Dock blir jag besviken på överföringshastigheten alt. hur TV:n hanterar bilderna inför visning. Det är ju sååå slött. Det börjar bra med färdiga mappar baserat på år, plats etc. Men det tar alldeles för lång tid att visa bilderna.Kan den behöva indexera alla bilder?
Det går snabbare att använda AppleTV över samma nätverk. Då använder jag dessutom FileBrowser på iPaden för att välja bilder. Här får LG jobba lite.

Vad gäller apparna jag nämnde ovan så funkar det jäkligt bra. Dock så var det skitkvalitet på ViaPlay medan Netflix levererade HD-kvalitet. Det enda jag gjorde för att fixa till ViaPlay var att klaga på dem på Twitter. De ställde lite frågor om min utrustning och sedan dess har jag HD-kvalitet. Hur gick det till? Med inbyggd ViaPlay kommer man dessutom ifrån problemet med Airplay. Sen finns det spelappar som egentligen är samma som du kan ladda ner på en surfplatta eller telefon. Jag väljer att spela dem på annat än TV:n.
Lite andra blajappar som LG tycker vi behöver men som känns helt meningslöst. Det räcker med strömmande tjänster.

LG-2013-Smart-RemoteLG TV:n levereras med deras Magic Remote. Den ger dig pek-och klickfunktion  istället för att stega runt med en traditionell fjärrkontroll. Men som jag nämnde ovan, en multifjärr har inget att hämta här. So keep the magic remote close… Men den gör sitt jobb. Jag har läst om en del klagomål från användare men jag gillar den.
Korrigering: Med ”Home”-ikonen på fjärrens skärm programmerat för ”SMART” så hamnar jag i Smart-TV-delen. Tydligen gick det att stega runt med multifjärren trots allt. Varför jag inte fick det att funka tidigare vet jag ej. Så du behöver inte ha Magic Remote i närheten.

3D-funktionen funkar också utmärkt. Även om det är en nice2have mer än ett måste i en TV så gillar jag det i alla fall. 3D förhöjer känslan några snäpp. 2D till 3D konverteringen är mest en gimmick så den behöver ni inte bry er om…

I övrigt så är det bra bild och bra ljud. Ett modernt och trevligt gränssnitt har LG lyckats få fram. Du kan ansluta USB-disk för inspelning etc. Jag har inte testat det då jag kör tv-kanaler genom digitalboxen som redan har en hårddisk. Intressant är att det finns kortplats för satellit förutom de sedvanliga kabel och marksänt. Dock bara en tuner. Jag har två på digitalboxen. Nåväl, hittills är jag riktigt nöjd trots det negativa ovan. Smart-TV känns smart och LG leverar igen! Nu konsumeras det Netflix och ViaPlay i parti och minut. Orange is the new Black…

/Parkley

Bäste herr president


Käre Barack Obama. Herr President, hövding över de femtiotvå staterna etc. etc.

Det låter bra att ni i USA, i egenskap av en självpåtagen roll som världspolis, massövervakar hela världen för hindra oskyldiga att dö av de avskyvärda terroristerna. Men hur är det nu?
Då ni härjar över hela världen föder ni då inte hatet hos terroristerna?
På vilket sätt hjälper buggning av toppolitiker i Europa er att förhindra terrordåd och dödandet av oskyldiga?
Hjälper er massövervakning de oskyldiga människorna som dödas av era drönare och skjutglada kulsprutaskyttar?

Frågorna är många…

Vem vet hur världen hade sett ut om inte ni i USA såg hela världen som er bakgård. Vem vet hur många terrorister vi hade haft idag om ni hade valt en annan linje för säg 40-50 år sedan. Jag har själv ingen aning då jag är alldeles för dåligt insatt och påläst i ämnet.
Men en sak vet jag. Att påstå att er massövervakning är till gagn för hela världen och nödvändig för att rädda livet på oskyldiga UTAN att specificera var, när och hur detta skett funkar inte. Ge mig fakta så kan jag förstå.

Så länge du mörkar så tror jag mer på den fakta jag faktiskt kan ta del av. Det är att du och ditt land massövervakar urskiljningslöst utan tillräcklig kontroll, utan den minsta hänsyn till personlig integritet och utan den minsta jävla skam i kroppen. För er är alla människor utanför USA potentiella terrorister (ok, några galningar finns i USA förstås som måste övervakas).

För mig har det gått så långt att jag inte bryr mig ett smack när det går illa för USA, vare sig det är en skolskjutning i Colorado, en jordbävning i Los Angeles, översvämning i New Orleans eller en ny finanskris. What goes around, comes around säger man väl. Eller på hederlig svenska – Som man bäddar får man ligga.

Men du ska inte tycka illa om mig för att jag visar noll empati för dig och ditt folk. Jag gör som du gör. Skiter du på världen skiter världen på dig…i alla fall jag.

Här kommer en variant på John F Kennedys berömda tal till nationen som du kanske kan fundera över: ”ask not what the world can do for you but what you can do for the world…”.
Känns som om du gör tvärtom, faktiskt.

Kanske kan vi träffas nån gång och prata igenom detta? Ring mig. Du har säkert mitt nummer redan.

Hälsningar

Patrick Arkley

Summering av cykelåret 2013


Då var det dags att redovisa cykelåret 2013. Ett år som innehöll en första Vätternrunda, en hel säsong jobbpendling samt en idiotisk påkörningsolycka.

Under 2013 så cyklade jag ca 126 timmar och 51 minuter. Den tiden tog mig 3 295,8 km fördelat på 3001,8 km utomhus och  294 km på trainer inomhus. ca 329 mil alltså. Jag är jäkligt nöjd över det. Dessutom brände jag 91 317 kalorier under tiden.

Årets höjdpunkt var förstås den första Vätternrundan, 300 km runt sjön. Tillsammans med de andra i Team Primus blev det en kul men lång upplevelse. Vi tog oss runt på strax under 14 timmar. Läs mer här: Vätternrundan 2013.

Förberedelserna inför VR2013 innehöll Roslagsvåren samt två längre turer med Team Primus, ca 14 mil på Södertörn med fika i Rosenhill samt ca 14 mil till Trosa och tillbaka.

Efter sommaren blev det bara STHLM Bike och Roslagshösten i september.

Under tiden april till oktober så jobbpendlade jag dessutom. Det blev nästan varje dag i veckan. Det känns jäkligt skönt att cykla förbi alla köer. Dessutom mår man bättre, både fysiskt och mentalt.

Under augusti testade jag även cyclocross på CX Sköndal. Ett skönt avbrott mot landsvägscykling. Förhoppningsvis blir det mer CX under 2014. Dessutom var vi på Cyclocross-SM (i november) när det var så nära som Stora Skuggan.

I november fattades ett viktigt beslut inför vintersäsongen. Utecykling eller innecykling? För mig blev det en trainer för skön inomhuscykling. Dessutom bestämdes att Team Velocista skulle ställa upp i Triathlonstafetten 2014 i Stockholm.

Olyckan då? Veckan innan Vätternrundan skulle jag bara köra några mil på min lokala runda. På en raksträcka med bara jag och en joggare lyckas vi missförstå varandra (kanske mest jag) så till den milda grad att jag kör på henne i 30 km/h. Hon skadar foten ordentligt och jag slår i skallen. Sjukhusbesök för båda förstås.
Rätterligen så polisanmäler hon mig för vårdslöshet vilket jag döms för. Det finns inga ursäkter och straffet på 30 dagsböter är helt korrekt och jag tar straffet med skämshatten på.
Hellre stanna än illa klippa…

Just nu cyklar jag hemma framför bioduken tillsammans med Netflix och en och annan vinterstudio. Dessutom har det monteras tempostyre för triathlonträning. Längtan är förstås april 2014 då utesäsongen börjar. Dock får ni läsa om Cykelåret 2014 lite senare.

Edit: Jag glömde ju en sak. Mitt humorbidrag till cykelsverige (i alla fall Stockholm) och en hyllning till cykelgeneralen Krister Isaksson:
Hitler hates cyclists – Swedish text

/Parkley

Parkley i STHLM Bike

Undertecknad i full mundering

Team Primus

Team Primus inför VR 2013

CX Sköndal

CX Sköndal samt mitt pit crew

Tacx i-Flow och Cannondale SuperX Rival

Tacx i-Flow och Cannondale SuperX Rival

Teamet

Alla samlade inför STHLM Bike

Fem sprutor testosteron senare…


Det sägs att man når full effekt av testosterontillskottet först efter fem sprutor. Nu har jag tagit fem och hur har det gått?

Nebido från BayerJag har tagit en spruta Nebido var tionde vecka sedan i våras (andra sprutan dock efter sex veckor) och här kommer resultaten hittills.

Anledningen till testosteronbristen är borttagning av ena testikeln på grund av testikelcancer. Lär mer här.

Jag bokar injektionstid med sköterskorna på Älvsjö Vårdcentral och det funkar utmärkt. Hittills är det samma sköterska varje gång. Det gäller att säga till dem att spruta in det på ca fyra minuter. Gör de det på ca tre minuter gör det för ont. Injektionen är ju trögflytande.

Besvär (enligt FASS):

  • impotens – har aldrig varit ett problem innan tillskotten.
  • infertilitet – jag är steriliserad och har redan tre barn…

  • låg sexualdrift – har inte varit ett problem innan tillskotten.

  • trötthet – jag är betydligt mindre trött och betydligt mer företagsam på helger och kvällar.
  • nedstämdhet – jag känner ingen nedstämdhet längre. Eller…snarare att min håglöshet har försvunnit. Nedstämd har jag aldrig känt mig.
  • Irritation – jag känner mig betydligt mindre irriterad och min stubin är avsevärt längre. Det är inte perfekt men man kan inte få allt.
  • benskörhet på grund av låga hormonnivåer – så lågt hamnade jag aldrig.

Så de två största problem jag hade, trötthet och irritation, samt håglöshet/nedstämdhet har hjälpts av testosterontillskotten. De övriga har aldrig varit ett problem och inte heller har jag fått ökad positiv effekt av testosteronet där jag inte hade några problem. Jag avser t ex. ökad sexlust från en redan tillfredställande nivå. Dock så märker familjen av min negativa förändring ungefär åtta/nio veckor efter sprutan. Kanske borde jag ta Nebido var nionde vecka istället för var tionde? Men om det får jag samråda med min läkare på Huddinge Sjukhus.

Biverkningar då?

Enligt FASS så kan man få dessa biverkningar:

Vanliga biverkningar (mellan 1 och 10 av 100 användare kan få dessa):
  • onormalt högt antal röda blodkroppar
  • viktuppgång
  • värmevallningar
  • akne
  • förstorad prostata och åtföljande problem
  • diverse reaktioner där injektionen gavs (t.ex. smärta, blåmärke eller irritation)

Det enda jag märker är en liten ökning av akne. Men inget besvärande. Onormalt värde av röda blodkroppar märks först på blodprovet vid första återbesöket, antar jag. Jag är öm ungefär ett dygn efter sprutan där jag fick injektionen. Vad gäller viktuppgången så undrar jag om inte testosteronet snarare hjälper mig gå ner i vikt.

Ovanliga biverkningar(mellan 1 och 10 av 1000 användare kan få dessa):
  • allergisk reaktion
  • ökad aptit, förändrade blodprovsresultat (t.ex. ökad mängd blodsocker eller blodfetter)
  • depression, känslomässig störning, sömnlöshet, rastlöshet, aggression eller irritabilitet
  • huvudvärk, migrän eller darrningar
  • hjärtsjukdom, högt blodtryck eller yrsel
  • luftrörskatarr, bihåleinflammation, hosta, andfåddhet, snarkning eller röstproblem
  • diarré eller illamående
  • förändrade levertestresultat
  • håravfall eller olika hudreaktioner (t.ex. klåda, rodnad eller torr hud)
  • ledsmärta, värk i armar och ben, muskelproblem (t.ex. spasmer, smärta eller stelhet) eller en ökning av blodkreatinfosfokinas
  • urinvägsstörningar (t.ex. minskat urinflöde, kvarhållande av urin i blåsan, nattliga urinträngningar)
  • prostatastörningar (t.ex. intraepitelial neoplasi i prostata, eller tilltagande hårdhet eller inflammation i prostata), förändrad sexuell lust, ömma testiklar, ömma, hårda eller förstorade bröst, eller förhöjda nivåer av de manliga och kvinnliga hormonerna
  • trötthet, allmän svaghetskänsla, kraftiga svettningar eller nattsvettningar

Inget av detta märker jag. Självklart så vet jag inget än vad gäller blodvärden men det är säkert bra.

Förutom biverkningarna som anges ovan har följande rapporterats vid behandling med preparat som innehåller testosteron:
  • nervositet
  • fientlighet
  • tillfälligt andningsuppehåll under sömn
  • diverse hudreaktioner som mjäll och fet hy
  • mer frekventa erektioner
  • i mycket sällsynta fall gulaktiga ögon och hud (gulsot).

Det enda jag märker är inte mer frekventa erektioner utan snarare ömmande. Men det var mest efter de första sprutorna. Efter de senaste två sprutorna så kan jag inte dra mig till minnes att det har varit ett problem.

Så, so far so good. Jag mår bättre och familjen mår bättre. Det är det som är viktigast.

/Parkley