Efter solsken kommer värsta regnet…

STHLM Bike har bjudit på solsken tre år på raken. I år bestämde sig vädergudarna att det fick vara slut på det. Vi betala med råge…

Återigen skulle jag, Thomas och Jocke dubbla, dvs. först STHLM Bike och sedan direkt iväg och cykla Roslagshösten. Trots rapporter om mycket regn under söndagen var vi fast beslutna att genomföra det.

STHLM Bike 2015
Kaffestopp vid Stora Skuggan [STHLM Bike]
06:15 cyklade jag hemifrån och var genomblöt efter ca 15 minuter. Klockan 07:00 gick starten vid Norrbro för det fjärde STHLM Bike. I år var sträckan ca 5 mil lång (tidigare bara 4,2 mil) och temat var slott. Då vi hade en tid att passa i Upplands-Väsby var planen att hålla upp farten och sen slita åt oss frukosten i Kungsan.

Vi cyklade väl så fort vi ansåg möjligt i vätan men ouppmärksamma flaggvakter glömde vinka oss rätt vid Värtan varppå vi kom på fel sida om spåren och fick bära cyklarna nedför en trappa. Vårt momentum var tappat. Sen cyklade vi på i god takt på plaskvåta, bilfria gator ändå till mål.
Låt mig summera så här: jättefin tur om det var sol. Nu var det bara blött. Starkt jobbat alla ni som cyklade.

Direkt efter målgång cyklade Thomas och Jocke till bilen vid Norr Mälarstrand och jag högg tag i lite frukost. Sen mötte jag upp dem för vidare färd mot Vikskolan. I bilen bytte jag allt och satte på mig torra SMACK-kläder. Tyvärr har jag bara ett par skor…

På grund av det myckna regnandet var det väldigt få startande i årets Roslagshösten vilket innebar att alla startgrupper hade kommit iväg fort och vi kom ut sist. Dessutom fick jag knäkänning när jag joggade bort för att hämta ut våra nummerlappar. Så förstås den sedvanliga pissepausen en bit efter start.

Innan banan delar sig kom vi ifatt några grupper men eftersom de skulle cykla korta banan (60 km) och vi den långa (135 km) hamnade vi snart sist. Efter en stund fick vi servicebil 2 efter oss som en lite indikation att vi var sist. Nu visade det sig vara bra för vid 48 km gav mitt knä upp. Thomas och Jocke cyklade vidare men jag lastade in mig och cykeln i skåpbilen för vidare färd mot…
Nu visade det sig att jag kunde inte få skjuts till mål utan jag fick gott hänga på servicebilen hela varvet runt. Eftersom den skulle ligga sist så kunde jag njuta av att se Thomas och Jocke tillsammans med en liten Team Rynkebyklunga kämpa på i det aldrig avtagande regnet. Stannade de i en depå stannade vi osv.

Vid korvdepån, 102 km, hade tandemcykelns däck spruckit lite varpå de lånade mitt hjul. Tyvärr kärvade växlarna lite för dem efter det men det funkade.

Efter många herrans timmar i hällregnet gick vi i mål, de på cykel och jag i bil. Sen bar det hemåt mot ett hägrande varmt bad. Låt mig summera så här: jättefin tur om det var sol. Nu var det bara blött. Starkt jobbat alla ni som cyklade.

Blir det sånt här väder igen så kommer jag inte ens till start. Fuck the rules!

Nu är det bara hoppas att knät läker till nästa söndag och att solen kommer tillbaka. Mot Velothon!

/Parkley

Thomas och Jocke på tandem. Undertecknad en bit bakom.
Thomas och Jocke på tandem. Undertecknad en bit bakom. [STHLM Bike]
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.